Användningen av superförmånsrätt är blygsam eftersom den har varit problematisk att arbeta med i praktiken. Superförmånsrätten har länge varit föremål för diskussioner. Förarbeten har uttryckt ett behov av att vissa fordringar som härrör från äldre avtal ska kunna omfattas av superförmånsrätt. Lagtexten kräver dock att en superförmånsrättslig fordran måste vara hänförbar till ett avtal som ingåtts under rekonstruktionen. Diskussionen om superförmånsrätt har sedan tagits upp igen eftersom det har tillsats en utredning som har lagt fram ett förslag på att vidga den superförmånsrättsliga sfären.

Increased trade and exchange within the European Community has brought with it the need for less restricted circulation of judgments. The situation has improved greatly due to the enactment of Regulation (EC) No. 44/2001 on jurisdiction and the recognition and enforcement of judgments in civil and commercial matters (the Brussels I Regulation).Despite recent improvements the proceedings are still time-consuming and difficult. Many creditors refrain from having judgments recognized and enforced as the proceedings cost too much time and are too time-consuming. On January the 21st 2005 a new Regulation entered into force, Regulation (EC) No.

Under 2000-talet har två EU-rättsliga förordningar stiftats i syfte att reglera erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område inom EU. Först stiftades Bryssel I-förordningen. I enlighet med den förordningen kan en dom som meddelats av domstol i en medlemsstat verkställas i en annan medlemsstat. Dessförinnan skall domen förklaras verkställbar i den medlemsstat där verkställighet önskas.Den andra förordningen, EEO-förordningen, tillkom bara några år senare. I denna förordning har förfarandet varigenom en dom förklaras verkställbar i en annan medlemsstat avskaffats.

SammanfattningEfter den 1 januari 2004 har antalet tvister angående personligt ansvar för bolagsföreträdarevad gäller bolagets skulder ökat dramatiskt. En av anledningarna till denna ökning avtvister angående företrädaransvar är lagändringen i förmånsrättslagen den 1 januari 2004. Ioch med denna lagändring förlorade skatter och avgifter sin status som prioriterade fordringari ett konkursbo. I och med denna förändring behandlas numera dessa båda statligainkomstkällor som fordringar utan förmånsrätt. Härmed är staten med SKV som ombudendast berättigad till betalning först efter att borgenärer med särskild förmånsrätt fått betalt.Innan denna lagändring kunde Skatteverket (SKV) inta en avvaktande ställning vadgäller skatter och avgifter då dessa betalades in i vilket fall.

Uppsatsen tar avstamp i skeppsmäklaren ? en profession som ter sig oumbärlig inom sjöfartsnäringen. Vår ambition är att illustrera hur juridiken avspeglar sig i skeppsmäklarens vardag och belysa eventuella svårigheter och oklarheter i rättstillämpningen - framförallt beträffande kvarstadsrätten. Därutöver fokuserar vi på skeppsmäklaren som mellanman ? en roll av vilken det följer ett antal problem av skiftande karaktär.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som bidrar till att preskription av skattefordringar har en egen lag och inte regleras i samma lag som övriga fordringar och varför preskriptionstiden av dessa fordringar kan förlängas. En rättsdogmatisk metod har använts för att fastställa gällande rätt inom området. Där lagtolkningen till största del skett med hjälp av objektiv lagtolkning och vissa oklara begrepp, så som särskilda skäl, har tolkning skett med hjälp av subjektiv lagtolkning. Vidare används en komparativ metod för att se likheter och skillnader mellan Lagen om preskription av skattefordringar m.m. och Preskriptionslagen.

Uppsatsen tar avstamp i skeppsmäklaren ? en profession som ter sig oumbärlig inom sjöfartsnäringen. Vår ambition är att illustrera hur juridiken avspeglar sig i skeppsmäklarens vardag och belysa eventuella svårigheter och oklarheter i rättstillämpningen - framförallt beträffande kvarstadsrätten. Därutöver fokuserar vi på skeppsmäklaren som mellanman ? en roll av vilken det följer ett antal problem av skiftande karaktär.

Den här uppsatsen behandlar fordrans uppkomst vid offentligt ackord inom ramen för en företagsrekonstruktion. Tidpunkten för en fordrans uppkomst utgör skiljelinjen mellan de fordringar som ingår i ett offentligt ackord och övriga fordringar. I uppsatsen undersöks hur fordrans uppkomst vid offentligt ackord kan bestämmas, hur fordrans uppkomst vid offentligt ackord bestäms och hur fordrans uppkomst vid offentligt ackord ska bestämmas. Författaren presenterar fyra olika principer om hur fordrans uppkomst kan bestämmas. Principerna grundar sig på resonemang som återfinns i rättspraxis och doktrin och som behandlar fordrans uppkomst.

En stor del av fastighetskrediterna på den svenska fastighetsmarknaden kommer under de närmsta åren att refinansieras. Detta i kombination med striktare kapital- och likviditetskrav samt riskkontroll, innebär att fastighetsinvesterare kommer att söka sig till kapitalmarknaden för alternativa finansieringskällor. Detta öppnar upp för värdepapperisering av fastigheters hyresflöden som ett intressant finansieringsalternativ. Värdepapperisering är ett förfarande som innebär att relativt homogena tillgångar eller fordringar med förutsägbara betalningsflöden överlåtes till ett Special Purpose Vehicle (SPV) vars enda uppgift är att äga tillgångarna eller fordringarna. Förvärvet finansieras genom att SPV:n emitterar obligationer eller andra lätt omsättningsbara värdepapper som placeras hos investerare.

Det är en given utgångspunkt vid utmätning att endast sådan egendom som tillhör gäldenären får tas i anspråk för borgenärernas fordringar. Eftersom det ofta är praktiskt omöjligt för kronofogdemyndigheten att göra en fullständig utredning om vilka tillgångar som ägs av gäldenären, får lös egendom också utmätas i de fall då den p.g.a. presumtionsreglerna i 4 kap. 18-19 §§ utsökningsbalken ska anses tillhöra gäldenären. Enligt dessa lagrum presumeras gäldenären vara ägare till gods som han har i sin besittning om det inte "framgår" att egendomen tillhör annan.

I uppsatsen ifrågasätts den svenska lagstiftningen gällande tvångslikvidation på grund av kapitalbrist enligt 25:13-20a ABL. Lagstiftningen utreds utifrån det medansvar som kan åläggas styrelsen vid kritisk kapitalbrist och de krav på agerande från styrelsens sida som lagstiftningen ställer. Uppsatsen fokuserar på hur lagstiftningen påverkar borgenärsskyddet och borgenärernas intresse av att få sina fordringar betalda. Som alternativ till den svenska lagstiftningen presenteras den engelska regleringen som kontrollerar styrelsens agerande vid kapitalbrist i aktiebolag, section 214 IA, ?wrongful trading?, samt den engelska ?common law?.

Uppsatsen har som syfte att beskriva relationen mellan den svenska militära underrättelsetjänsten och beslutsfattare på politisk nivå. Utgående från Samuel Huntingtons och Morris Janowitz teorier om civil-militära relationer studerar jag 1974 och 1996 års underrättelseutredningar för att genom en jämförelse av dessa försöka beskriva relationen utifrån teorins etablerade begrepp imperatives och control, i denna studie översatta till fordringar och kontroll.Studien genomförs som en kvalitativ innehållsanalys och dokumentstudie. Analysen av hur utredningarna beskriver den svenska militära underrättelsetjänsten tjänar som underlag för att beskriva relationen mellan beslutsfattare och underrättelsetjänst och hur denna utvecklats.Slutsatserna visar att det sedan mitten av 1970-talet råder en uttalad och tämligen oförändrad syn på att det är de funktionella fordringarna som styr den militära underrättelsetjänsten. Med en förändrad säkerhetspolitisk situation har den militära underrättelsetjänsten fått en viktigare roll och ökat inflytande i den politiska processen samtidigt som den politiska sidans syn på behov av kontroll och insyn i underrättelsetjänsten har ökat. Underrättelsetjänstens autonomi visavi beslutsfattarna kan sägas ha minskat..

Syftet med denna kandidatuppsats är att beskriva gällande rätt kring om och när en konkursgäldenärs skiljeavtal binder dess konkursbo samt konsekvenserna av detta. I dagsläget är rättsområdet osäkert och enbart grundat på praxis, uppsatsen utreder därför även om lagstiftning eller annan utveckling på området är erforderlig. Det har i praxis konstaterats att en konkursgäldenärs skiljeavtal binder dess konkursbo då tvister gäller obligationsrättsliga anspråk och bevakningsförfaranden är aktuella. I praxis kan vidare konstateras att i tvister av sak- och föreningsrättslig karaktär är ett konkursbo inte bundet av konkursgäldenärs skiljeavtal. Tvister avgörs då i enlighet med konkursrättens tvistlösningsmetoder.

Syftet med denna kandidatuppsats är att beskriva gällande rätt kring om och när en konkursgäldenärs skiljeavtal binder dess konkursbo samt konsekvenserna av detta. I dagsläget är rättsområdet osäkert och enbart grundat på praxis, uppsatsen utreder därför även om lagstiftning eller annan utveckling på området är erforderlig. Det har i praxis konstaterats att en konkursgäldenärs skiljeavtal binder dess konkursbo då tvister gäller obligationsrättsliga anspråk och bevakningsförfaranden är aktuella. I praxis kan vidare konstateras att i tvister av sak- och föreningsrättslig karaktär är ett konkursbo inte bundet av konkursgäldenärs skiljeavtal. Tvister avgörs då i enlighet med konkursrättens tvistlösningsmetoder.

Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt är ett fenomen som blivit allt vanligare under de senaste tio åren. Genom att genomföra en ombildning får innehavarna av lägenheten, oftast de forna hyresgästerna, tillgång till en värdefull bostadsrätt, vilken till skillnad från en hyresrätt, kan säljas och köpas öppet på marknaden. Eftersom ombildning har blivit så vanligt i Sverige uppkommer ett intresse, för samtliga inblandade parter, att veta hur de åtgärder, som förekommer vid en ombildning, skall företas. Förr eller senare kommer Sverige att ställas inför en räntehöjning, vilken kommer att få stor ekonomisk betydelse. En räntehöjning kommer nämligen att på sikt ge negativa konsekvenser för många hushåll, eftersom de svenska hushållen lånar pengar i mycket stor utsträckning till sitt boende.